Efter oroligheterna kring presidentskiftet har det varit lugnt i USA och samtidigt rullar den globala vaccineringen på, dock inte helt problemfritt. Än så länge finns det ingen anledning att revidera synen på att vaccineringen kommer att gå någorlunda enligt plan. I denna förhoppningsmiljö har det även blivit tydligt att det finns en ny typ av investerare på aktiemarknaden, vilket lett till fascinerande kursrörelser i vissa bolag.

- De enorma krafterna som sociala medier skapar har nått även hit och det skapar osunda rörelser samtidigt som det visar att det finns mycket kapital som vill vara på aktiemarknaden. De snabba och lättrörliga pengarna höjer risken för aktiemarknaden och öppnar upp för frågan om detta är början på slutet. Vi tror dock inte riktigt vi är där ännu, säger Mattias Isakson, chef på Strategi & Allokering.

Världens aktiemarknader har under inledningen av året präglats av samma frågeställningar som under slutet av det förra. Mycket har fortsatt åt rätt håll. Beskeden kring produktion och distribution av vaccin är blandade, men riktningen i grunden positiv. Oavsett hur snabbt och effektivt vaccinet når ut, kvarstår behovet av kraftig ekonomisk stimulans.

- Vi kan se fram emot kraftigt ökad ekonomisk aktivitet från förra årets nedtryckta nivåer. Samtidigt fortsätter företagens intjäning och lönsamhet att utvecklas väl. Rapportsäsongen är i full gång och övertygar. Siffrorna är i många avseenden nära de som gällde innan pandemin och de framåtblickande beskeden från bolagen fortsätter att förbättras. I den negativa vågskålen har vi aktievärderingar som knappast är låga, men också svåra att sätta i ett historiskt perspektiv. Miljön är smått unik, och de attraktiva placeringsalternativen få, avslutar Mattias Isakson.

Strategi & Allokering väljer att behålla en rekommenderad övervikt på aktier och behåller allokeringen på regionnivå; övervikt i Sverige och på Tillväxtmarknader som finansieras med fortsatt undervikt i Japan, medan Europa och USA behåller sina neutrala rekommendationer. Likaså bibehåller man undervikten inom räntor samt den likaviktade fördelningen mellan penning- och obligationsmarknad.


Sammanfattning