- Budgeten för nästa år innehåller inga större förslag eller reformer för företagarna. Den sänkta arbetsgivaravgiften är temporär, många småföretagare kan därför ända tveka att anställa eftersom avgiften höjs igen efter två år, säger Jörgen Kennemar, ekonom på Swedbank.

Sänkt arbetsgivaravgift vid vissa anställningar

Den sänkta arbetsgivaravgiften gäller vid anställning av långtidsarbetslösa och nyanlända, och den gäller under de två första anställningsåren. Arbetsgivaravgiften sänks med början den 1 juli 2020 från 31 procent till 10 procent och kommer att gälla lön och andra ersättningar upp till 23 500 kronor per månad.

- För en företagare innebär det att kostnaden för att anställa någon blir maximalt 5000 kronor lägre per månad. Sannolikt en välkommen sänkning för många företagare, men efter två år stiger kostnaden markant, säger Jörgen Kennemar.

FoU bidrag till företag

Regeringen vill satsa 500 miljoner kronor under 2020 i företag där anställda arbetar med forskning och utveckling (FoU). Idag har företag rätt till en nedsättning av arbetsgivaravgifterna med tio procent för anställda som arbetar med FoU med ett tak på 230 000 kronor per företag och månad. - Även om satsningen är rätt i tiden hindras småföretagen av brist på utbildad personal. Det är därför välkommet att budgeten innehåller fortsatta satsningar inom yrkeshögskolan för att underlätta för företagarna att få tillgång på arbetskraft med efterfrågan kompetens, säger Jörgen Kennemar.

Förslag om sänkt kapitalkrav för aktiebolag

I budgetpropositionen aviserar regeringen sänkt kapitalkrav för att starta ett aktiebolag från 50 000 kronor till 25 000 kronor. Förslaget ska främst främja nyföretagandet inom tjänstesektorn där kapitalbehovet i allmänhet är lägre än i andra sektorer. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2020 men får också kritik. Syftet med aktiekapitalet är att skydda bolagets borgenärer mot personligt betalningsansvar och för att säkerhetsställa ett tillräckligt ekonomiskt underlag i verksamheten. Men med ett lägre kapitalkrav finns det risk för ett lägre skydd för bolagets borgenärer. Man brukar även hänvisa till det så kallade seriositetsskyddet, som ska hindra att aktiebolagsformen används endast för oseriösa syften.

- Sänkta kapitalkrav för aktiebolag reser frågor om behovet av en översyn av hela kapitalskyddssystemet i aktiebolagslagen, säger Jörgen Kennemar.