• Vd-bedrägerier. Ett vd-bedrägeri innebär att bedragaren utger sig för att vara företagets vd och ber någon på företaget, i ett mejl, att överföra pengar till ett visst konto. Ofta rör det sig om stora belopp, utländska konton och nästan alltid är det bråttom. Avsändaren kan förstås också ge sken av att vara en annan chef i företaget eller en kollega. Bedragaren använder olika metoder för att få det att se ut som om vd:n är avsändare.
  • Cryptolocker. Cryptolocker är en så kallad ransomware – en skadlig mjukvara som låser den drabbades dator helt eller delvis. Mjukvaran skickas i ett mejl som ofta ser ut att komma från en trovärdig avsändare – en bank, Skatteverket eller något annat känt företagsnamn. I mejlet uppmanas mottagaren att läsa informationen i en bilaga eller länk. När mjukvaran har låst datorn får den drabbade ett krav på betalning för att få tillgång till sin dator igen.
  • Bluffakturor. Bluffakturor är ett samlingsbegrepp för ett betalningskrav på en vara eller tjänst som ingen på företaget har beställt eller fått levererad. Det kan både handla om att en försäljare har varit i kontakt med er och hävdar att ni har beställt en vara eller tjänst eller att fakturan har skickats till företaget utan föregående kontakt.