Viss optimism kring spannmålspriserna
Spannmålsskörden är bärgad och höstsådden är i jorden. Här kommenterar Per Germundsson, spannmålschef på Lantmännen, årets skörderesultat och osäkerheten kring spannmålspriserna. Du får också veta hur en starkare krona kan påverka ditt täckningsbidrag.
– Årets skörd blev sämre än förra året, men bättre än väntat, säger Per Germundsson, som är spannmålschef på Lantmännen.
I våras, när det stod klart hur hårt vintern hade gått åt höstrapsen och vetet i västra Sverige och Mälardalen, sjönk förväntningarna på årets skörderesultat. Men bra vårgrödor har till stor del kompenserat för utvintringen. Enligt Jordbruksverkets senaste prognos blir årets samlade spannmålsskörd cirka 5,9 miljoner ton, vilket är 9 procent lägre än 2025, men 10 procent högre än genomsnittet för de senaste fem åren.
– Södra Sverige och Gotland drabbades av vår- och sommartorka, medan höstgrödorna i Mälardalen och Västsverige tog stryk under vintern. Årets skördar blir totalt sett lite lägre än förra året, men priserna kommer sannolikt att bli något högre, säger Per Germundsson.
Svårförutsägbar prisbild
Även om han tror på något bättre priser i år än förra året är osäkerheten stor. Efterfrågan från traditionellt stabila köparländer som Algeriet, Marocko och Turkiet är svagare än vanligt och det beror, menar han, på att de har relativt goda skördar själva. Han konstaterar också att vetekonsumtionen fortsätter att minska i Europa, som en konsekvens av européernas ändrade vanor – både brödätandet och öldrickandet har minskat.
– Min samlade bild är att köparna är mer avvaktande och att det finns mindre spannmål på marknaden i år än förra året. Men det som kommer påverka priserna mest är hur mycket spannmål från Ukraina och Ryssland som når marknaden. Blir det stopp för exporten därifrån kan världsmarknadspriset på vete mycket väl stiga med 100 euro per ton, säger han.
Grunda europeiska floder – en möjlighet för svenskt spannmål?
En annan faktor som kan påverka priset på svenskt spannmål, menar han, är Europas dåliga transportvägar.
– I Europa transporteras spannmålet vanligtvis på de stora floderna. Efter sommaren är vattenvägarna mycket grundare än vanligt. Det försvårar och fördyrar transporterna. Och när det blir dyrare att transportera spannmål nere i Europa kan efterfrågan på spannmål från Östersjöområdet mycket väl öka, säger han.
Valutakursen spelar roll
Men lönsamheten på en spannmålsgård är som bekant långt ifrån enbart en fråga om utbud och efterfrågan. En annan viktig faktor är valutakurserna. När den svenska kronan försvagas i förhållande till euron och dollarn blir svenska jordbruksprodukter billigare och mer konkurrenskraftiga. En svag krona betyder också att intäkter i euro eller dollar blir större när de räknas om till svenska kronor.
– Är priset på vete oförändrat och kronan försvagas, stiger priset uttryckt i svenska kronor, säger David Kästel, lantbruksexpert på Swedbank.
En svagare krona påverkar samtidigt kostnadssidan och gör att flera importerade insatsvaror blir dyrare.
– Bankens prognoser är att kronan kommer fortsätta stärkas gradvis, även om utvecklingen kan vara ryckig på kort sikt. För lantbruket och skogsnäringen innebär en starkare krona generellt sett lägre kostnader för importerade varor, men också ett lägre värde på exportintäkterna. Vad nettoeffekten blir beror bland annat på vilken produktionsinriktning och kostnadsstruktur din gård har, säger David Kästel.
Pers tips inför hösten
- Se till att ha en varierad växtföljd. Även om höstvete generellt sett är en bra och stabil bas, visar odlingssäsongen att det blir allt viktigare att sprida riskerna i takt med att förutsättningarna blir mer oförutsägbara.
- Gör kalkyler. Räkna ut vad det kostar dig att producera ett kilo vete eller ett kilo raps. Det är underlag som kommer hjälpa dig att fatta rätt beslut i växtodlingen, inte minst när det gäller försäljning och prissäkring.
- Sälj i omgångar. Lägg upp en försäljningsstrategi – en plan för när och hur du ska sälja. Sätt upp ett antal enkla regler, som till exempel att du säljer en del av skörden i samband med att du köper insatsvaror.
- Följ de förändringar av infrastrukturen kring spannmålshanteringen som sker nu. Anläggningar runt växande städer försvinner och andra kommer till. Håll koll på förändringarna för de kan få stor betydelse för hur du ska planera transporter och lagring framöver.
- Följ både spannmålspriserna och valutakurserna. För många växtodlare är det samverkan mellan priser, insatskostnader och valutakurser som avgör täckningsbidraget.